Vandra på natten
Att nattvandra innebär ofta ökade möjligheter att få se vilda djur i den svenska naturen. Detta är givetvis en fantastisk aspekt av nattvandrande som jag verkligen uppskattar, men det gäller samtidigt att ha ett visst säkerhetstänkande i bakhuvudet. Många av djuren är inte vana vid att människor är ute och vandrar i deras miljö nattetid, och du kan lyckas komma så nära inpå djuren att de blir panikslagna när de väl upptäcker att du är där.
Ett av de största rovdjur vi har i vår svenska fauna är björnen, och i den här artikeln kommer vi att gå igenom information som förhoppningsvis kan hjälpa dig att göra dina nattvandringar i björnmarker säkrare och tryggare.
Innehåll
Svenska björnar är vanligen som mest rörliga på kvällen och tidigt på morgonen, vilket innebär att vandringar i björnmarker kring dessa tider på dygnet ökar din chans att träffa på en björn. Möten mellan människa och björn är dock mycket ovanliga även i de björntätaste delarna av landet.
Vuxna björnar är skygga och undviker helst människan så mycket det går. (Björnungar kan däremot vara nyfikna.) Björnen är dessutom utrustad med ett fantastiskt luktsinne och en mycket god hörsel som gör att den vanligen upptäcker oss och ger sig av innan vi har någon aning om att det finns en björn i närheten.
För att öka björnens chans att upptäcka dig och ge sig av i god tid bör du inte smyga omkring helt tyst när du vandrar i björnmarker, utan gärna göra extra mycket ljud så att du inte lyckas överrumpla någon björn. Man kan till exempel gnola på en sång eller prata med sin vandringskamrat – en riktig eller en påhittad.
Innan du ger dig ut och vandrar i ett område, oavsett om det rör sig sig om nattvandringar eller dagvandringar, bör du inhämta grundläggande kunskaper som området. Finns det björn här? Är björnarna här vakna under den här delen av året? Finns det vissa platser där det är extra vanligt att folk ser björn här?
Lär dig känna igen björnens fotspår och hur spillningen ser ut, samt andra tecken på att det finns björn i området.
Här är ett exempel på en bra sajt för den som vill veta mer:
http://www.suurpedot.fi/sv/art/bjornen/spar.html
En björn kan bli aggressiv om den tror att du är ute efter att stjäla dess proteinrika köttmåltid. Man bör därför vara extra varsam om man till exempel ser eller känner doften av ett älgkadaver medan man är ute och vandrar – det kan finnas en björn i närheten som är redo att rycka ut för att försvara kadavret om den tror att det finns risk för att du stjäl maten annars.
Björnens brunstperiod inträffar under maj och juni. Detta innebär att björnarna är mer aktiva än vanligt, samt att risken att träffa på inte bara en utan flera björnar på samma plats är mycket högre än normalt. (I vanliga fall lever björnar ensamma, undantaget är mammor med ungar.)
Under försommaren finns det också fjolårsungar ute i markerna som precis har separerat från sin mamma. Ibland händer det att fjolårsungar är ganska nyfikna på människor och våra husdjur, och inte alls är lika skygga som de fullvuxna björnarna. Detta är något man bör ha i åtanke om man vandrar (inklusive nattvandrar) i björnmarker på försommaren. Mot nyfikna fjolårsungar brukar det fungera att tala högt och varsamt dra sig undan.
Under sensommaren är det många bär som mognar i de svenska björnmarkerna och att vandra genom områden där det finns mogna bär kan öka risken att träffa på björn. Sett till hela året utgörs ungefär hälften av de svenska björnarnas kost av bär, så det är lätt att förstå att det rör sig om stora mängder bär som de sätter i sig under bärsäsongen.
Björnar brukar inte vara särskilt benägna att vakta platser som är extra rika på bär, de beter sig alltså inte som de gör kring älgkadaver och liknande. Om du gör tillräckligt med väsen medan du vandrar kommer björnen att lämna platsen innan du når fram även om det är en väldigt fin bärplats.
Som nämnts ovan kan fjolårsungar vara nyfikna på människor, och detta gäller även yngre björnungar som fortfarande är var hos sin mamma. Det är alltså inte säkert att en björnunge ger sig av bara för att den har hört dig och känt din doft. Tvärt om kan den börja röra sig närmare för att undersöka vad du är för något.
Om du får syn på en björnunge när du är ute och vandrar, stanna inte, ge inte ungen någon uppmärksamhet och börja inte fotografera. Mamman finns i närheten och är mycket beskyddande. Om hon missuppfattar situationen och tror att du skulle kunna vara farlig för ungen kan hon attackera.
Vänd och lämna platsen samma väg som du kom. Gå lugnt, spring inte.
Om du har fått syn på en björn och den ställer sig upp på bakbenen är det troligen inte för att den gör sig redo att kasta sig över dig, utan för att den vill få en bättre överblick över situationen. Björnens öron eller näsa har plockat upp information om att det finns en människa i närheten, och nu ställer sig björnen upp för att med synen kunna se mer om vad det rör sig om. I en sådan situation är det bäst att agera så att man inte framstår som ett hot.
Om du märker att en vuxen björn rör sig närmare och närmare dig, och björnen verkar omedveten om att du är där, bör du ge dig till känna så snart som möjligt så att björnen inte hinner komma jättenära dig innan den inser att det är en människa i björnmarken.
Gör något tydligt ljud, du kan till exempel tala högt och klappa i händerna, så att björnen får syn på dig och kan ge sig iväg innan den har hunnit komma så nära att den kan känna sig hotad av din närvaro. Är man beväpnad kan man skjuta ett skrämselskott upp i luften (om omständigheterna i övrig innebär att det är säkert att göra så), däremot ska man inte skjuta mot björnen.
Som nämnts ovan brukar björnar ge sig av så snart de inser att det finns en människa i närheten, men det finns exempel på individuella björnar som har agerat annorlunda. Det är därför viktigt att man som vandrare vet hur man bör bete sig i en sådan situation – även om risken för att man någonsin ska hamna där verkligen är låg om man följer de allmänna rekommendationerna för hur man ska bete sig i björnmarker.
Om en vuxen björn som har upptäckt dig inte flyr utan fortsätter i riktning mot dig innebär det att den är provocerad av din närvaro. Detta är vanligast i situationer där:
En provocerad björn visar sitt missnöje med situationen genom att brumma och svänga på huvudet, fälla öronen bakåt och anta en kroppsställning som ser ut ungefär som att den gör sig redo för att kasta sig ut i ett hundrameterslopp. En provocerad björn kan också försöka skrämma iväg dig genom att göra ett skenanfall.
Du bör definitivt ta alla dessa signaler på allvar och lyda björnens uppmaning om att ge dig iväg omedelbart, men se till att du gör det på ett lugnt vis så att du inte provocerar björnen ytterligare. Tala lugnt ut i luften och dra dig tillbaka från platsen, helst samma väg som du kom om detta fungerar. Spring inte. Vänd inte björnen ryggen – det är säkrare för dig om björnen kan se vad du gör med händerna och veta att du inte smusslar med något.
Ibland kan det vara idé att lämna kvar något på marken som björnen kan gå fram och lukta på, för att göra den mindre intresserad av att följa efter dig för att undersöka dig. Man kan till exempel släppa ifrån sig sina vantar eller sitt fiskespö, men bara om man kan göra det på ett smidigt vis som inte kan tolkas som aggressivt av björnen.
Om björnen går till attack, gör ett försök att distrahera den genom att slänga någon framför den, till exempel en svampkorg eller vandringsstaven. Som nämnts ovan kan björnen vara intresserad av att lukta på något som kan avslöja mer om vad du är. Ta inte av dig din ryggsäck – den kan vara bra att ha som skydd för ryggen om björnen går till attack.
Om distraktionsmetoden inte fungerar, lägg dig ned på marken och ligg still. Att som människa försöka slåss med en björn brukar inte sluta väl – det är bättre att lägga sig i fosterställning eller på magen. Lägg armarna över nacke/huvud för att skydda den känsliga delen av kroppen. Kryp ihop och ligg still. Om du har tur slutar björnen se dig som ett hot och lommar därifrån.
Om du har en mobiltelefon, ring 112 och meddela dem att du är i en nödsituation. De kommer inte att hinna fram i tid för att rädda dig från björnattacken, men om björnen skadar dig så är det förstås viktigt att en räddningsaktion har satts igång för att hitta dig och ge dig vård.
Att försöka springa ifrån en attackerande björn, simma iväg eller rädda sig genom att klättra upp i ett träd rekommenderas inte, för björnen både springer, simmar och klättrar bättre än vad du gör. Den är dessutom 100% van vid att röra sig i just den här terrängen eftersom det är dess hem, medan du är en tillfällig besökare som löper stor risk att stuka foten inom några meter om du börjar panikrusa.
Om du vandrar med hund i björnmarker bör du hålla hunden kopplad. En hund kan få för sig att spåra upp och börja trakassera en björn, och när björnen blir skrämd, arg och går till motattack är det vanligt att en hund som inte är särskilt utbildad för björnjakt sätter svansen mellan benen och springer tillbaka till sin ägare igen för att få skydd – med en arg björn efter sig. Risken att hamna i en potentiellt farlig situation med en björn ökar alltså om du har en lösspringande hund med dig när du vandrar. Observera att detta gäller även små hundar.
Ett skott i luften kan fungera för att skrämma iväg en björn, men att skjuta så att man träffar björnen rekommenderas inte eftersom de flesta fall där en människa har blivit skadad av en svensk björn i modern tid handlar om björnar som skadeskjutits. En skadad björn kan vara mycket farlig och bete sig väldigt annorlunda mot vad björnar normalt gör.
Situationen är givetvis annorlunda för en tränad björnjägare som har rätt utrustning, kunskaper och färdigheter för att skjuta björn.